beccasblogg-

Direktlänk till inlägg 18 januari 2015

"Men rösterna i huvudet?"

Av Becca - 18 januari 2015 23:28

Tänk att förut var man rädd för monstret under sängen men nu är det monstret blott ett harmlöst djur, livrädd för demonerna i mitt huvud.
Jag menar, när man vaknar på morgonen och ser sig i spegeln väser de genast: "Herregud kvinna, du stinker och är fulare än fan själv!" Med ett hest hånskratt....
"Lyssna inte på rösterna!!" Skriker ni. Men de sitter I MITT HUVUD! Jag kan inte tysta dem, jag kan inte kväva dem. De är där! Bara där! Hela tiden!
Tillslut tror man på dem. Man tror varenda ord. Varenda liten viskning blir en självklarhet.
Jag är äcklande fet. Jag stinker. Är otroligt irriterande och skrattar som en knivskuren gris.
När folk säger att jag är fin vill jag tro på det. Åh herregud, varje "du är fin!" vill jag tro!!

Som svar på din kommentar Amanda. Det finns ingen anledning till "att ta hand om mig själv". Det finns ingen som helst anledning att "ta ett steg tillbaka och tänka på mig själv"
JAG finns inte. Ni läser om den där coola Becca här på bloggen som man inte sätter sig på... men ärligt talat, hur mycket bryr ni er?
Om jag sa hejdå och la ner bloggen imorgon skulle ni kanske vara lite deppig någon dag sedan skulle ni totalt glömma mig.
"Jävla fjortis som bara vill ha uppmärksamhet!"
... åh älskling. Uppmärksamhet är det sista jag vill ha.
Det finns en sak som gör mig lycklig och demonerna lugn; göra mina älskade vänner lycklig.
Jo visst gör det ont som fan men som sagt var, det finns inte så mycket att bränna slut på. Jag kör bara på ångorna nu, i hopp om att jag klarar mig.

Ibland vill jag bara sticka... starta nytt. Lära mig spela gitarr, bli snygg, skaffa en cool bil och bara njuta av livet.
Hahaha... jag menar. Jag 13 år gammal; En nyfödd idiot med noll vett bakom pannbenet.
Och livet känns redan bortkastat. Liksom... man bryr sig inte så mycket längre...
Ni vet föregående inlägg? Så känns det dagligen. Nej, det har inte hänt något speciellt, det där är en fin och skrämmande sann inblick i mitt huvud och hjärta.

Sen Amanda... varför jag inte "ger upp" eller vad man nu ska säga, är för att jag vill se. Jag vill se hur mycket jag pallar in jag slår i marken totalt. Hur mycket orkar jag igentligen? Idk... måste testas. Jag är ju inte precis rädd längre. Händer det så händer det.

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Becca - 30 januari 2015 19:50

Ja du, bloggen. Mycket har hänt sedan år 2012 (tror jag att det var..) men nu... går vi skillda vägar. Vet inte hur många gånger jag bara hammrat ner fingrarna ner i tangenterna med tårarna strömmandes ner för kinder. Jag vet inte heller hur många...

Av Becca - 29 januari 2015 21:31

Yes, hello. Please help me. Mina ridande vänner, nej men asså. *suck* Ni som verkligen rider hästar. Nivet, de som säger gnägg. ANYWAAAYS, barbacka sadlar /bomlösa sadlar i typ western stil. Vet ni vars man kan få tag i en sån? Typ 500kr... ? ...

Av Becca - 29 januari 2015 00:05

Du drömmer om kärlek, din dumma jävla idiot. Det kommer att komma, sure, men hen kommer inte komma flygandes i och med att du lämnat Villis. Det kommer att komma MÅNGA fler tårfyllda och kalla nätter där det finns absolut INGEN att krypa tätt inti...

Av Becca - 28 januari 2015 14:06

Rosor är röda, Violer är viol, Clara är sjuk, Jag är likaså. ...

Av Becca - 27 januari 2015 10:35


Din jävel, du är sjuk och jag är ensam. VÄNTA! JAG HAR DET HÄR!! Rosor är röda, Violer är viol, Du är sjuk, Världen är grå. I made a FUCKING POEM FOR YOU MY DEAR LADY!! Kram och krya på dig, din lilla svamp. ...

Becca

Hej och välkommen!

Lever i Norrland och har hästar som hobby!

Läs mer om mig i inläggen ;D

Fråga mig

8 besvarade frågor

Omröstning

Vilket tema på nya headern?
 Hästar
 Romantik
 Lantligt
 "Djup"
 "Dikter"
 Poems ^^

Länkar

Senaste inläggen

Kategorier

Sök i bloggen

Gästbok!

Arkiv

Besöksstatistik


Skapa flashcards